Bok vs Film: Snömannen


Snömannen är den sjunde boken i norska deckarserien om kommissarie Harry Hole av Jo Nesbø. Jag har haft motstridiga känslor om bokserien – vissa av böckerna har varit helt fantastiska medan vissa har varit tråkiga. Snömannen föll någonstans i mitten. Det var inte den sämsta boken i serien, men långt ifrån den bästa. Filmatiseringen av boken däremot, var definitivt en fullträff.

  1. Michael Fassbender är utmärkt som Harry Hole. Han är inte alls som jag föreställde mig karaktären när jag läste böckerna, men i filmen fungerar det.
  2. Filmen gör ett bra jobb med att skildra bokens gråa, stämningsfulla känsla (en av mina favoritsaker med nordiska deckare).
  3. Musiken var perfekt och förhöjde stämningen.

Bok vs Film: En man som heter Ove

Fredrik Backmans debutroman En man som heter Ove (publicerad 2012) och filmatiseringen från 2015 är båda två helt lysande. Jag sträckläste först boken och såg sedan filmen några dagar senare. Det är helt omöjligt att välja en favorit av de två. De fick mig båda att skratta och gråta.

  1. Ove är ett utmärkt exempel av min favorittyp av karaktär: han verkar svår och asocial men har ett hjärta av guld och en moralisk kompass som aldrig vacklar. Rolf Lassgård är fantastisk som Ove och han är precis som jag föreställde mig karaktären när jag läste boken.
  2. Alla karaktärerna är briljanta, både i boken och i filmen, men de har mer djup i boken. Jag önskade att de kunde förmedlat mer av det i filmen.
  3. Fredrik Backmans karaktäristiska skrivstil kommer inte riktigt fram i filmen. Det fanns definitivt stycken i boken som jag var tvungen att gå tillbaka och läsa om bara för att de var så fantastiskt skrivna.
  4. Musiken i filmen passar utmärkt.

Bok vs TV: Kustpärlans mysterier

I september tittade jag på den brittiska kriminalserien Kustpärlans mysterier (finns på SVT Play) och när jag insåg att den var baserad på en bokserie av Julie Wassmer var jag självklart tvungen att omedelbart låna första boken från biblioteket.

Handlingen utspelar sig i den idylliska kuststaden Whitstable och kretsar kring den före detta polisen Pearl Nolan som driver en restaurang och löser brott vid sidan om.

Jag föredrog tv serien över boken av flera anledningar:

  1. Kerry Godliman som spelar Pearl är helt perfekt och jag tyckte att överlag var Pearl en mycket starkare karaktär i tv serien än i boken. Första intrycket i tv serien är av en sliten och trött samt ganska skeptisk person, vilket var en intressant grund till den utveckling som karaktären genomgår under de sex avsnitten. I boken känns Pearl yngre och inte lika bitter (och inte alls lika intressant).
  2. Samma sak gäller alla de andra karaktärerna – de kändes mycket mer färgstarka och intressanta i tv serien.
  3. Miljön är fantastisk och musiken kompletterade den verkligen.
  4. Handlingen i boken var lite segare. Cozy mystery brukar vara ganska lättlästa, men den kändes trög.

Bok vs Film: Lady Susan


Jag måste erkänna att när jag först såg trailern för Love & Friendship så tog det ett tag innan jag insåg att den var baserad på Jane Austens klassiker Lady Susan. Jag läste boken för ca 10 år sedan och det är nog den bok av av Jane Austen som jag tyckt minst om. Filmen däremot, var en pärla.

  1. Dräkterna är fantastiska (de där hattarna och klänningarna).
  2. Kate Beckinsale är utmärkt som Lady Susan.
  3. Stephen Fry gör allting bättre.

Bok vs Film: Our Souls at Night

Jag hade äntligen tid att titta på filmatiseringen av Kent Harufs underbara Our Souls at Night (svensk titel Våra själar i natten). Det var en av mina favoritböcker 2017 och filmatiseringen var definitivt ingen besvikelse, men om jag måste välja en så vinner boken.

  1. Jane Fonda och Robert Redford är fantastiska som Addie och Louis, men karaktärerna hade mer djup i boken.
  2. Temat kring ensamhet kändes mer utvecklat i boken.