Tisdagstrion: Tunna böcker

Den här veckan är temat för tisdagstrion ”tunna böcker”. Mina val är tre böcker som kan beskrivas som få sidor men mycket innehåll.

Den första boken jag kom att tänka på är Herr Gud, det är Anna av Fynn. Den svenska utgåvan från 1983 är 175 sidor. Det är en fantastisk berättelse som fick mig att både skratta och gråta. Boken behandlar flera stora, tunga ämnen och huvudpersonen Anna är en otroligt stor karaktär, förpackad i en liten kropp.

Nästa bok är klassikern En studie i rött av sir Arthur Conan Doyle. Sherlock Holmes är en av mina favoritdetektiver. En av anledningarna är hans stora personlighet. Jag har läst En studie i rött både på svenska och engelska och även lyssnat på ljudboken som endast är runt 3 timmar lång.

Sista boken är också en klassiker: Lewis Carrols Alice i Underlandet. Många skulle nog inte tänka på den som en tunn bok då den ofta är publicerad tillsammans med uppföljaren Alice i Spegellandet. Jag skulle nog beskriva Alice som raka motsatsen till huvudkaraktärerna från mina första två val; hon är ganska tråkig och intetsägande. Vad som gör berättelsen så bra är alla de fantastiska karaktärerna med stora personligheter som Alice träffar på sina äventyr.

Arvet av Yrsa Sigurdardottir


Vad: Mysterium med fokus på komplicerade familjerelationer. Första boken i serien om Freyja och Huldar.

Synopsis: Psykologen Freyja och polisen Huldar utreder ett mordfall där det enda vittnet är offrets 7-åriga dotter, som hittades gömd under sängen i rummet där hennes mamma dog.

Plats: Island

Det bra: Den här boken har allt jag förväntar mig av Sigurdardottirs böcker: komplexa karaktärer och en lika komplex och spännande handling.

Det mindre bra: Jag tyckte att den första halvan av boken var lite långsam, men den tog fart och överlag var den ingen besvikelse.

Varför jag läste boken: Yrsa Sigurdardottir är en av mina isländska favoritförfattare.

Mitt betyg: ★★★ (3.5)

Slutsats: Bra start på en ny intressant serie.

Svart advent


Vad: Antologi med 18 berättelser från några av Sveriges bästa deckarförfattare.

Plats: Mestadels Sverige (både dåtid, nutid och framtid).

Det bra: Förordet av redaktören John-Henri Holmberg är en bra sammanfattning av svensk kriminallitteraturs historia. Han ger också en kort introduktion till varje författare som ingår i antologin. Bland de faktiska berättelserna så var en av mina favoriter Återförening av Tove Alsterdal. Jag älskade också Ett osannolikt möte, skriven av två av mina litterära hjältar Henning Mankell och Håkan Nesser. Det är det enda de två någonsin skrivit tillsammans och om det inte var tillräckligt att ha båda sina mest kända huvudrollsinnehavare (Mankells Wallander och Nessers Van Veeteren) tillsammans i samma berättelse, gör de båda författarna själva också ett framträdande.

Det mindre bra: Några av berättelserna (som Superhjärnan av Stieg Larsson) kändes som att de behövde vara längre, ett par stycken var rätt konstiga (Superhjärnan igen) eller inte så minnesvärda.

Varför jag läste boken: Imponerande författarlista.

Mitt betyg: ★★★

Slutsats: Trots att jag inte älskade alla berättelserna så var denna samling definitivt värd att läsa.

Människa utan hund av Håkan Nesser


Synopsis: Första delen i en kriminalserie om svensk-italienske kriminalinspektören Gunnar Barbarotti som utreder ett fall där två medlemmar av samma familj försvinner.

Plats: Sverige

Det bra: Handlingen fokuserar på en familj med intressant dynamik och där ingenting är vad det ser ut att vara.

Det mindre bra: Handlingen går långsamt och hade lätt kunnat täckas av halva antalet sidor. Huvudpersonen Barbarotti är intressant men jag föredrar Inspektör Van Veeteren från Nessers andra serie.

Varför jag läste boken: Nominerad för Petrona Award 2018

Mitt betyg: ★★ (2.5)

Slutsats: OK men definitivt inte den bästa boken av Nesser som jag har läst.

Husdjuret av Camille Grebe


Vad: Andra delen i serien Flickorna och mörkret.

Synopsis: Profileraren Hanne och hennes sambo, polisen Peter Lindgren, åker till den sörmländska byn Ormberg för att utreda ett brutalt mord.

Plats: Sverige

Det bra: Det finns gott om karaktärsutveckling och även om de första 75% av boken kändes långsamma och förvirrande så kunde jag most slutet inte lägga ifrån mig boken och jag älskade hur alla trådar flätades samman.

Det mindre bra: Precis som med första boken i serien (Älskaren från huvudkontoret) så började handlingen väldigt långsamt och jag var inte så förtjust i hur berättarrollen växlade fram och tillbaka mellan de olika karaktärerna. Jag tyckte heller inte lika mycket om huvudpersonen Hanne som i den första boken.

Varför jag läste boken: Vinnaren av Svenska Deckarakademins bästa svenska kriminalroman 2017 och Glasnyckeln 2018.

Mitt betyg: ★★ (första 75%), ★★★★ (sista 25%)

Slutsats: Briljant trots lite förvirrande handling.